Konstgallerier, konsthallar, konstmuseer

Stygn efter stygn växer människoliknande tygvarelser fram ur Kristinas händer. Av sidentrikå och polyestervadd formar hon omsorgsfullt figurer och anletsdrag. Hon bär alltid med sig en kroppsdel att sy på.

Handsömnaden öppnar upp för vardagliga mänskliga möten som ger figurerna en slags egen livserfarenhet. De blir mångbottnade till sin karaktär och kan på så vis spegla betraktarens känslostämning och väcka empati och fantasi till liv. De nakna skulpturerna är mer eller mindre obestämbara när det gäller ålder, kön, etnicitet och funktionalitet. Till utställningen på Stenungsunds Konsthall klär Kristina på några av dem och sätter in dem i sammanhang. Det skapar en tydligare berättelse och figurernas förmåga att spegla allmänmänskliga känslotillstånd prövas och förstärks.

Bilderna kan ses som glimtar ur ett familjealbum där det ibland är svårt att avgöra vem som är vem. Bara rekvisitan omkring förändras över generationer, människans kärna är densamma.